Det är ett svårt ämne att prata om vad som människor i allmänhet uppfattar som rätt eller fel. Särskilt rörande lagförbud. Men i grunden tror jag många ser till sitt eget liv och sina privata handlingar. Det man själv kan tänka sig att göra upplevs därför som korrekt. Om en stor mängd människor tycker samma sak så uppstår med tiden ett folklig rättsmedvetande. Om detta i ett samhälle inte överenstämmer med vad politikerna anser, nedskrivet i lagstiftning, så är det något som är sjukt inom nationen ifråga.

Jag har länge i mina bloggar kritiserat en överdrivet nitisk tillämpning av den svenska sk knivförbudslagen, se exv https://anti-pk-bloggen.se/?s=knivförbud eller https://anti-pk-bloggen.se/2025/04/05/en-lex-lambertz-behovs/.Den som besöker allmänna platser med en kniv i fickan ska – enligt min mening – enbart dömas om hotbilden är rimligt relevant. Detta innebär att personen bevisligen måste ha en samhällsfarlig plan med innehavet. Men om någon enbart medför en kniv – genom förvaring som förefaller högst rimlig och odramatisk – ska detta inte bli en polissak.

Häromdagen dömde Hovrätten för västra Sverige ut böter på omkring 20.000 kronor till en man som kört sin bil med en större kniv i ett låst handskfack. Såvitt jag kan utläsa fanns ingen hotbild i mannens liv eller uppträdande. Han förklarade kniven som ett behov att vid fritidsfiske – eller eventuella viltolyckor – kunna ta livet av skadade djur. Hans ord var i och för sig kanske något diffusa.

Mannens förklaring godtogs av Tingsrättens majoritet. Men Hovrätten föll in i en tillämpning som jag menar strider mot ett allmänt rättsmedvetande (vad det nu är). Och dömde mannen till böter.

Detta är en vardagsbild i klanvåldets Sverige. Här flyter blod. Och gangstrar agerar med berått mod. Men ändå sysslar polis och åklagare emellanåt med oviktiga problem. Och domstolarna tvingas hantera struntsaker till höga samhällskostnader.

Jag menar därför att knivförbudslagen måste förtydligas! Det måste finnas ett rimligt skadetema – eller syfte – för att ett innehav ska kriminaliseras. Alltså inte bara ett passivt innehav. Den som promenerar på stan eller åker i sin bil med en pennkniv i fickan ska inte riskera att drabbas av straff!

Torsten Sandström

Jag har tidigare kritiskt bloggat om den sk knivlagen. Åtskilliga processer förs landet runt mot personer som i god tro av misstag råkat ha en kniv i sin väska eller bil. Det tycks som om lagen av polis och åklagare tillämpas blint. Trots att mycket viktigare uppgifter finns. Alltså oavsett rim och reson.

Det verkar som polisen inte inser att kniven är ett vanligt verktyg för många i hemmet eller i yrket. En kniv är praktisk att ha tillgänglig. Brottslig användning tillhör faktiskt undantagen. Åtal väcks ändå enligt min mening inte sällan i onödan, varför samhällets dyrköpta resurser slösas bort.

Här ännu ett exempel från sommaren 2025. I dörrfacket på en bil som en 22-årig kvinna lånat av sin pappa påträffades en morakniv. Hon fälldes efter polisutredning, åtal och dom i tingsrätten för brott mot knivlagen. Däremot ansåg hovrätten att kvinnan inte haft anledning att undersöka vilka föremål som fanns i bilen och hon friades därför från brott mot knivförbudslagen. Borde inte polisen från början insett detta?

Slöseriet med statens resurser verkar oändligt. Detta gäller inte bara knivlagen förstås, utan polisens jobb med många olika straffbestämmelser. Vi har alla hört hur Karl Hedin länge förföljts av en åklagare som utan hut försökt sätta dit Hedin för jaktbrott. En miljöaktiv åklagare har alltså löpt amok och drivit en struntprocess. Detta utan vare sig existensen av en en död varg eller rimliga bevis mot Hedin för försök. Uppenbara tecken på åtminstone en falsk – och alltså brottslig – vittnesutsaga finns däremot mot Hedin. Tingsrättens frianden dom tillrättavisar dock åklagaren skarpt. Men någon ursäkt till Hedin har vi ännu inte sett för hans tid i häktet under en månad!

Det svenska rättssamhället knakar i fogarna. Att politikerna är passiva är rena skandalen.

Torsten Sandström