SR P1 upprepar idag sin oro över att de 17% utlandsfödda – som har rätt att rösta – inte kommer att gå till valurnan. Förvisso är ett högt valdeltagande något gott allmänt sett. Men om ork eller vilja saknas så är sofflocket också ett godkänt val.

Min oro rör närmast hur framför allt vänstern – de rödgröna – under drygt 20 års tid fört en politisk som främjat en storskalig invandring utan möjligheter till integration. De rödgröna har med andra ord lockat människor utan utbildning till Sverige och lovat höga bidrag till dem som anländer. På drygt 20 år har två miljoner människor invandrat till Sverige. Det bör vara ett europarekord eller kanske en pallplats i ett VM i negativ bemärkelse. Alla ser nämligen med egna ögon vilka allvarliga konsekvenser som blivit följden för vårt land genom hög arbetslöshet, dödlig klankriminalitet och stök i skolor.

På så vis finns en påtaglig risk att en betydande del av dem – som tillsammans utgör de 17% jag talar om – kommer att rösta för de rödgröna partierna. Dessa partier bildar i valet en skriande front mot Tidöregeringens reformer av utlännings- och straffrätten. Även exv införandet av ett bidragstak kritiseras hårt av S, V och Mp. Återställare utlovas vid valframgång!

Alltså är risken påtaglig att medborgare som fötts utomlands kommer att bli tungan på vågen i höstens val. Som problem ser jag inte dem som försörjer sig genom eget arbete och bidrar till nationens välfärd. Mitt fokus är på den breda grupp som tenderar att rösta för fortsatt invandring, höjda bidrag, lägre krav för svenskt medborgarskap, stopp för utvisningar, mildare straff för kriminella osv. En mångårig invandringspolitik har på vis blivit ett hot mot en traditionella demokrati. Genom att spä ut väljarkåren klamrar sig vänstern kvar på den politiska arenan!

Visst ska en gott Sverige öppna för invandring som främjar nationen ekonomiskt. Det är självklart. Men invandring ska definitivt inte vara en motor för en kulturrevolution som är omöjlig att överskåda. Under senare decennier har framför allt de rödgröna drivit invandringen som en kraft för att vinna nya väljare (bristen på arbetare som röstar rött ökar som bekant). Omfattande penningbidrag har på så vis kommit att låsa fast väljare i nationens utanförskapsområden. Enda lösningen för dem som passiviserats är att rösta rödgrönt! Det rör sig med andra ord om en ohelig allians.

Inte undra på att vänsterns public service, nu SR, blåser på för att få bidragstagarna till valurnorna.

Torsten Sandström