En rubrik i DN den 22/4 ackompanjeras med en bild på M-förespåkaren Isabella Löwengrip. Så här lyder rubriken:
Amanda Sokolnicki: Moderaterna vill locka över alla korkade kvinnor
Statistiken visar att majoriteten svenska kvinnor hittills röstar rödgrönt. Det rör sig enligt min mening om en sociobiologisk effekt av kvinnan som familjens sammanhållande ankare. Där odlar hon normalt konsensus. Detta innebär att alla ska med i båten oavsett om den är sjöduglig.
Sokolnicki anser uppenbarligen att kvinnor är dumma. Åtminstone kvinnor som röstar åt höger. Vilket förfärligt förakt för hennes eget kön! Men vänsterliberalismens bygger på förakt för sina motståndare. Detta trots att V-liberalismen dogmer bygger på att alla har rätt, ingen kan göra fel samt i vart fall ska staten ge alla sitt bifall. Även brottslingar och andra som skadar samhället ska få en klapp på axeln och ett penning idag i fickan. Alltså den outsinliga godhetens budskap om drömmar som från början inte kan fungera.
Löwengrip har – vad jag vet – inte skadat det svenska samhället, utan har med viss framgång försökt försörja sig själv genom egen drivkraft och arbete. Ändå har Sokolnicki mage att tala om henne i samband med ord som korkad och som redskap för lurendrejeri. Sokolnicki – i sitt elfenbenstorn på DN – föraktar halva befolkningen i vårt land och menar att en tredjedel (av halvan) är dum som röstar högerut.
Dessutom undrar man över logiken. Om korkade ska lockas över, så måste målgruppen kvinnor ju nu rösta rödgrönt! A propå logik. När jag läste juridik och argumentationsteori framhölls en grundkunskap, nämligen att angrepp på en persons kroppsliga statuts – personargument – saknade logisk rang. Detta faktum är förmodligen något okänt för Sokolnicki. En journalist som talar om hela samhällsskikt som korkade måste ses som en dönicki och bara vara värd hån.
För mig rör den största bitterheten att DN – som i min ungdom var en kvalitetstidning – under åren med Olof Lagercrantz och framåt förgiftats av vänsterpolitik och de troende v-liberalernas farliga godhetsvirus. En sådan infektion måste i nutidens politiserande journalisters händer ses som närmast dödlig.
Torsten Sandström
