I alla tider har brottet våldtäkt varit svårt att bevisa. Det finns naturliga skäl för det. Vad som utspelas i enrum mellan två personer är självfallet svårt att styrka.

Länge har därför den svenska lagstiftaren tagit fasta på den yttre ramen kring sexbrott, dvs interaktionen mellan de aktuella personerna, platsen, förekomsten av hot eller våld eller den ena personens utsatthet. Den givna följden har blivit att oönskade sexuella övergrepp i vardagen mellan vänner i hemförhållanden samt utan inslag av brutalitet blivit svåra att få en fällande dom på. Bevisningen har gett en alltför splittrad och oklar bild av vad om skett. Detta har givetvis varit en allvarlig nackdel för den drabbade – i allmänhet en kvinna.

Sedan 2018 har därför beskrivningen av sexbrotten förenklats. Den yttre ramen – framför allt våld och hot – har slopats. I stället gäller att den som med en person som inte deltar frivilligt, genomför ett samlag eller en annan sexuell handling” numera ska dömas till våldtäkt.

Detta gäller brott med uppsåt hos gärningspersonen. I syfte att skapa en mer balanserad brottsbeskrivning har även grovt oaktsamma gärningar av detta slag kriminaliserats. Klart försumliga handlingar kan alltså idag straffas. Bakom denna sk samtyckesreform stod en socialdemokratisk regering. Flera riksdagsledamöter från oppositionen ansåg att en skärpning av straffet för våldtäkt av normalgraden varit att föredra. Vidare framfördes i den politiska debatten farhågor om bristande rättssäkerhet genom den nya regleringen av våldtäkt.

Rapporter från Brottförebyggande rådet (tex Brå 2020:6 och 2025:3) visar att antalet fällande domar för de två typerna av våldtäkt ökat med omkring 30% efter reformen. Ökningen tycks huvudsakligen omfatta sk ”nya fall”, alltså då en kvinna påstår bristande samtycke. Även den nya brottsrubriceringen oaktsam våldtäkt har bidragit till ökningen av fällande domar. I sin senaste rapport tycks Brå vara bekymrad över riskerna för bristande rättssäkerhet.

Denna rapport visar att några advokater, som tillfrågats om tillämpningen av samtyckesregleringen, oroas över effekterna för unga män. En advokat säger:

Lagen har syftat till att täppa till tidigare luckor. Samtidigt så innebär det att ungdomar som söker tillfälliga sexuella förbindelser riskerar långa straff enkom för att de uppfattar en situation annorlunda än sin tillfälliga partner. Jag är osäker på om det är rätt väg att gå. Det måste finnas utrymme för ungdomar att begå misstag utan att riskera att låsas in i flera år.

Det gäller således för lagstiftaren att fundera över vilka situationer som kan kräva en annan reglering. Advokatens yttrande pekar på en problemgrupp som förmodligen är svårt att gå till mötes, dvs ungdomar som är oerfarna och som under kortare tid inlett kärleksförbindelser. Här måste uppfostran och information ta vid. Föräldrar och samhälle måste ta ansvar för att kravet på samtycke inpräntas.
Men den som i ett vidare perspektiv ser på tänkbara problemsituationer ges kanske viss ledning. En grupp av fall är kvinnor som i besvikelse över att en kärleksrelation avslutats gör gällande att en våldtäkt skett. En medial granskning visar på att besvikelsefallen inte är få. I spåren av #Me too har några spektakulära exempel avdömts där en kvinna lång tid efter att hon hamnat i sängen med en man påstår att en våldtäkt skett.

Den så kallade ”kulturprofilen” dömdes 2018 till 2,5 års fängelse för två fall av våldtäkt. Vid olika dagar hamnade nämligen kvinnan ifråga i mannens säng och utsattes enligt domstolen för två våldtäkter! Av fri vilja fortsatte hon alltså umgänget med förövaren mellan dag ett och dag två.

Det finns även liknande mediala rapporter. En kvinna som i medierna går under täcknamnet ”Felicia” har anmält minst nio män för fall av våldtäkter. Enbart en av de anmälda männen har fällts för vad som faktiskt måste ses som en mycket grov våldtäkt. De övriga fallen pekar sannolikt på problem som är speciella för kvinnan ifråga. Mycket talar för att det rör sig om kvinnans liv, hennes egen syn på hur en sexuell relation bör gestaltas.

Jag menar därför att lagstiftaren bör försöka skriva regler som balanserar det fokus på frivillighet som de nya reglerna om våldtäkt skapar. En väg kan vara att formulera särskilda bevisregler för sexbrott i vänskapsrelationer, alltså i situationer där de inblandade öppet valt att umgås md varandra, men något för ena parten oönskat våld plötsligt inträffar. En antydan till detta framskymtar i HD-domen 2022 s 237, där en oaktsam våldtäkt inte kunnat styrkas. Domstolen anser nämligen att målsäganden inte varit tillräckligt aktiv med att avbryta en fortsatt kärleksstund, mellan parter som samma dag (och sedan några månader) frivilligt haft sex.

Men allmänna bevislättnader för ena parten är svåra att motivera. Ord står i allmänhet mot ord vid våldtäkter mellan vänner. För övrigt hävdas det att mörkertalen för sex utan ena partens samtycke anses som stora. Anmälningsfrekvensen är med andra ord låg.

Jag menar att en situation dock bör regleras. Problematiken rör våldtäkter som anmälts först flera dagar efter gärningen – troligtvis på grund av besvikelse över vänskapsrelationens utveckling. Domen mot ”kulturprofilen” är enligt min åsikt ett av flera exempel. Om en polisanmälan av första våldtäkten i rättsfallet snabbt skett hade inte den andra våldtäkten inträffat. En regel om skyndsam polisanmälan är enligt min åsikt en nödvändig lösning. Alltså en bestämmelse i stil med:

Straff för bristande samtycke kan endast utdömas för gärning som skyndsamt anmälts till polismyndigheten.

Några kommer nog att kritisera mitt förslag. Det händer nämligen att kvinnor lever under manligt förtryck. Det må så vara. Men då rör det sig om fall där den äldre regleringen (utan krav på samtycke) kunnat tillämpas. Såvitt jag förstår bör i dessa fall misshandel, olaga tvång eller hot – i kombination med tydliga tecken på sexövergrepp – räcka för tillräckligt grov påföljd mot övergrepp.

Kanske måste även något göras åt straffregleringen gällande ungdomars misstag och besvikelser i kärleksreaktioner. Dagens regler vilar på feminismens teser om manliga härskartekniker. Med denna inställning kan ett svårbevisat samtycke bli ett ödesdigert hinder för en ung man. En mer balanserad och rättssäker syn på brottet våldtäkt bör skapas. Det är lagstiftarens svåra uppgift.

Torsten Sandström

Texten tidigare publicerad i Epoch Times