Denna blogg är en kort och svart krönika. Den västerländska civilisationen skälver nämligen och är på väg att rämna. Kanske är det ett självmord på grund av dumdristighet och politisk oförmåga från Europas ledares sida. I åratal har EU byggts till en byråkratisk hydra medan världsdelens försvar överlämnats i amerikanska händer.
Men en viktigare förklaring till civilisationens kris i väst är ett sönderfall inom den amerikanska demokratin. De båda USA-partiernas byråkratier har misslyckats att skaffa fram dugliga ledare. De har överflyglats av en kraftigt auktoritär, kommersiell och medial populism framförd genom Donald Trump. I bakgrunden syns dem amerikanska medelklassens alltmer prekära situation.
Efter inte ens ett år som president har Trump försatt den amerikanska demokratin närmast ur spel. Trump dikterar beslut och hans rådgivare och partivänner i Kongressen bugar och ger sitt bifall. I stort och smått är det Trumps infall för dagen som styr. Hans familjs och vänners ekonomiska intressen står i förgrunden. Motståndarna hånas i en hatfull stil som för tanken till Mussolini och Hitler under Europas 1930-tal. Frågan är om ens Amerikas Högsta domstol förmår stoppa en maktgalen president.
Mina dystra ord bottnar i Trumps alltmer tydliga konspiration med Putin. Auktoritära ideal för dem samman. Sannolikt har Putin dessutom något slags hållhake – kanske av finansiellt slag – på Trump från tillbaka i tiden. Annars skulle inte megalomanen Trump så tydligt och stegvis anpassa sig till Putins diktat (under den löjliga förevändningen att agera som världens fredsfurste).
Trump-regeringens beslut i dagarna om ett ideologisk frontalangrepp på Europa förefaller bli nådastöten mot samverkan inom NATO. Utan USA:s militära vapensköld står Europas ledare handfallna. Förvisso har Ryssland bara 144 miljoner invånare, USA över 330 miljoner och EU nästan 450 miljoner. Men EU:s ledare har länge spelat bort sina militära kort. På kort sikt kan vår världsdel inte försvara sina anfrätta ideal. Demokrati råder, men splittring, byråkrati, flyktingelände, svag ekonomisk utveckling råder. Framför allt saknas såväl soldater, materiel, beslutsamhet som sunt förnuft. Med oförnuft menar jag en långvarig och felriktad satsning på EU, en federation av nationer som drar åt olika håll och utvecklats till en kostsam och ekonomiskt ineffektiv politisk lekstuga.
Jag tvår alltså mina händer. Europa är illa ute om inte EU snabbt omvandlas till en effektiv handels- och krigsmaskin. Och EU är delvis roten till det onda. Sätt därför ett bantat och nytt ledarskap på plats i EU! Stäng ned EU-parlamentet, djupfrys relationen till Visegradnationerna och låt motorsågen kapa regelmaskineriet ! Bort med byråkratin och bidragseländet samt använd merparten av tillgängliga resurser till att satsa på militär upprustning!
Det är kris och därför bråttom! Om EU-fördraget ska styra krishanteringen är det kört. Nu är det nödlösningar som gäller via regeringschefer med muskler och förnuft. Upp till kamp för att rädda demokratin i vår världsdel.
Men jag bävar över Europas politiska ledarskap. Häromdagen var man glada över att rysk gas-och oljeexport skulle slopas – till 2027 tror man!
Torsten Sandström
