För länge sedan trodde människor på Kristus. Genom upplysningen kom många att tro på männsikan i stället. Och genom kapitalismens gigantiska marknadsframgångar fästes hopp till medborgarnas rörelser för frihet. Men vad har nutiden att erbjuda för dem som vill ha hopp?
Tyvärr är det inte den begränsning av statens makt som många marknadsliberaler liksom jag vill se. Tvärtom talar politiker från vänster til höger sig varma för den starka staten. Inte den effektiva staten, utan den hydra som alltmer beränsar vår frihet. Vi ser en stat som inte ställer rimliga krav på medborgarna för att i stället lova dem guld och grönka skogar av omyndighet under en gigantisk statsapparat.
Men vad ska människor tro på sedan Jesus även i teorin gått hädan och förlorat sin drivkraft som ikon? Svaret är utan tvekan folkrätten, om man ska tro politiker och journalister. En samling vaga dogmer som – liksom Bibeln – kan tolkas på olika sätt har upphöjts till rättesnöre för mänskligheten. Många av dessa goda, men flummiga, livsregler har skapats med adress till staters internationella relationer. Det nya är att de nu ska gälla i relationen mellan dig, mig och alla andra individer.
Därför hör man varje dag männsikor säga: ” X och Y anser jag strider mot folkrätten”. Var och en av oss tolkar folkrätten som fa´n förr läste bibeln. Vidare frågar journalister intervjupersoner om Z strider mot folkrätten (frågan ställs därför att journalisten redan känner till svaret att Z ska ses som ett folkrättsbrott).
Folkrätten som övernorm passar journalister som hand i handske. Dagligen intervjuas dussintals personer som själva kommit fram till att Israels krig är ett fokrättsbrott. Personer som anser motsatsen intervjuas helt enkelt inte. På så vis tillåts terrorns Hamas – som inlett kriget – bestämma att det ska avslutas då Hamas säger okej.
Israel, som anfallits, måste enligt urgamla spelregler ha rätt att kräva att skurkar som inlett ett krig ska ge upp eller utplånas. Att skurkarna använder barn som sköldar (ett folkrättsbrott som få talar om) ger likafullt Israel rätt att föra kampen vidare. Annars hamnar folkrätten på Hamas sida.
Slutsatsen är att folkrätten måste tolkas med förnuft. Kanske är det bästa att snacka om något annat. Tex om medborgares kamp för frihet mot en vildvuxen svensk stat. Och mot medier som bedriver propaganda.
Torsten Sandström
