WikiAtt svenska medier behärskas av vänstern är en sanning som knappast behöver motiveras. Det syns och hörs av sig själv. Förvisso är det ägarna som formellt har makten. Men de har retirerat. De kollar mediehusets balansräkning. Och tidningsföretagens överskott är inte längre nyheter och saklig rapportering. Det som skapar vinst är själva mediekarusellen: exv snack om film, teve, teater, livsstil samt annonsering för bilar och bostäder. Därför tillåts vänsterns journalister hållas.
Det finn alltså en logik bakom att Sanna Wolk från SULF (universitetslärarna) får en debattext publicerad i DN som i rubriken skriar att TIDÖ är ”ett hot mot den akademiska friheten.” Plötsligt fattar hon pennan – efter åtta år av socialdemokratisk statsfeminism och stöd till förfärande vänsterpedagogik. Vidare har under denna tid pengar regnat över projekt som baseras på ett uns av klimatalarmism. Men inte har SULF kritiserat sossarnas politik!
Som en särskild kritisk punkt anför Wolk att forskningen till stöd för kärnkraft läggs om. Hon tycks inte ha förstått vad åtta år med partierna S och Mp ställt till med. Dvs att kärnkraft lagts ned så att svenska folket och företagen måste hoppas på att det blåser för att få elektricitet för dagen. Tala om vrängande av ord!
På många arbetsplatser inom den högre utbildningen är intresset för fackföreningar i botten. De anställda jobbar hårt med forskning och undervisning. Och om man är med i facket så är det inte för att SULF har lysande företrädare. Man är helt enkelt rädd för att mista lönepåslag. Och man anser att SULF:s företrädare är karriärister (som saknar egentlig kraft inom basverksamheten).
Nu sällar sig Wolk till gruppen av vänsteranhängare. Hon sprider propaganda. Och blir i sig själv ett hot mot den akademiska friheten.
Torsten Sandström
